Nä, det vill sig verkligen inte…

Alla undrar säkert varför det blev tvärtyst på bloggen efter att Cherie Vader fått ett litet hingstföl för snart en vecka sen. Det är ju nu man ska skriva om allt det underbart roliga med föl; hur de äter och mår bra, växer och utvecklas.

Men det ser inte ut att jag ska få det nöjet den här gången heller. Sedan i onsdags morse finns föl och sto på Hästsjukhuset i Skara. Prognosen är inte god.

Ni som läst förra inlägget vet att det kom mjölk ur näsborrarna och att fölet snarkade och hostade efter att ha diat. Att mjölken hamnar lite fel i början, det händer. Dålig rutin på att äta helt enkelt. Lite mjölk i lungorna klarar fölet också av att ta hand om själv utan att det behöver bli big deal och krassligt föl.

1,5 dygn gammal fick fölet känning av förstoppning eller kolik. Distriktsveterinär Helen Jentzen från Säffle gjorde vad hon kunde på tisdagskvällen. Men det räckte inte utan det onda i magen var kvar så vi lastade och for till Skara tidigt på onsdagsmorgonen. Där konstaterades att halten av antikroppar var för låg, fölet hade trots att det diat mycket inte fått i sig tillräckligt med antikroppar via råmjölken. Det fick bli blodplasma, antibiotika och magsårsmedicin samt mer fabrol mot en eventuell förstoppning.
Fölungen fortsatte dock att vara pigg och diade som han skulle på egen hand. Så allt kändes positivt och hoppfullt.

Igår, fredag, gjorde en endoskopi av luftvägarna. Någonstans var det ju fel eftersom mjölken fortsatte rinna ur nästborrarna. Att det inte var någon synlig gomspalt hade konstaterats redan på tisdagskvällen. Nu visade endoskopin att fölet hade mer mjölk i lungorna än vad som är bra.
Det värsta är dock att struplocket inte sluter tätt. Locket är helt enkelt för litet, så mjölk rinner fel väg. Det är inte möjligt att operera enligt veterinärerna på Hästsjukhuset och enda möjligheten är att det kan växa bort. Då måste fölet klara att den här kritiska tiden där mjölk fortsätter hamna i lungorna och andra följdsjukdomar slår till.
Det känns inte särskilt troligt, små föl är ju så otroligt känsliga, så mitt hopp är mycket, mycket litet. Jag har sagt ifrån att han ska tas bort innan han utsätts för ett onödigt lidande.
Så länge han är pigg, står på egna ben och diar går det an. Men allt annat är oacceptabelt!