På fölfronten inget nytt…

Nej, här händer inte mycket. Lite fylligare juver, det är allt. Men nappflaskan är redo; steriliserad och förpackad i  en plastpåse.

Jag brukar alltid mjölka ur råmjölk när stoet har fölat. Råmjölken är livsviktig för en fölunge. Den bör få i sig råmjölken så snart som möjligt, ju längre tiden går desto svårare får tarmen att ta upp de viktiga antikropparna. Eftersom en fölunge föds utan immunförsvar och börjar bygga upp det först med råmjölken så är det inte svårt att förstå hur viktig mjölken är.

Så den där första decilitern jag mjölkar ur förpackar jag i dubbla plastpåsar märkt med datum och stoppar i frysen. Då har jag reservmjölk till hands nästa år om något skulle gå snett vid en fölning. Fryst råmjölk står sig lätt fram till nästa års fölningssäsong. Det viktigaste då är bara att tina den varsamt för att inte förstöra antikropparna.                                                                                                                                                         Råmjölk redo för frysen.

Sen mjölkar jag ur runt 1,5 deciliter till. Den mjölken häller jag på nappflaska och ger det nyfödda fölet. Då har jag tillförsäkrat mig om att fölungen fått en första livsviktig mjölkslatt. När man nappar en fölunge ska man bara vara noga med att den verkligen kan svälja mjölken. Man vill inte ju inte att de dyrbara dropparna ska rinna ut i mungipan eller, hemska tanke, hamna i lungorna.

Många stuterier och uppfödare gör numera på samma sätt som jag beskrivit. De stuterier som har råd tar en genväg och ger plasma som innehåller antikropparna. Läs mer om den viktiga råmjölken och plasma på SVA:s hemsida här >> 

Efter att ha nappat fölungen kan man gott lämna sto och föl några timmar så de i lugn och ro får knyta an till varandra. När man sen kommer tillbaka ut i stallet har fölungen oftast kommit upp benen och själv börjat dia eller åtminstone börjat försöka hitta rätt. Inte alltid enkelt för en långbent, vinglig nyföding.

Under tiden kan man själv passa på att ta sig en tupplur… Vilket brukar vara välbehövligt. Men nu har jag en förstagångsfölare på gång. Det betyder att jag skippar tuppluren för jag vill veta hur stoet beter sig med sitt nyfödda föl innan jag lämnar dem utan uppsikt.

Och glöm inte – råmjölk är alltid okey. Alltid av godo. Kan aldrig bli fel. Hellre råmjölk än ingen alls. Även om det gått mer än 24 timmar sen fölet föddes.

Väntan fortsätter….

Lena